SENAST UPPDATERAT !
PÅ GÅNG !

måndag 25 mars 2019

Varpspö eller balalaikaspö ??


Några funderingar




Ända sedan jag provade ett varpspö för första gången, och det är många år sedan, tyckte jag det var betydligt smartare att fiska med än med traditionellt pimpelspö.

Tänk bara att fiska på lite djupare vatten i blåsväder och ha full kontroll på linan, utan att den lindar sig runt och fastnar i allt som det går att fastna i, och det blir knutar och tjorv och svordomar.

Men det är ju inte bara där fördelarna finns, det syns inte lika mycket när man får fisk, lättare att ha kontroll på linan vid förflyttning, bra koll på djupskillnader mm mm

Vid mormyskafiske när man fiskar med väldigt tunna linor är det ännu mera fördelaktigt för att slippa fastna i alla isklumpar runt hålet t.ex., men däremot kan linan bli en aningen tvinnad vid varpningen och det är förstås en nackdel.

Som sagt jag fastnade helt för varpspöfisket, till en början så var det bara till mormyska men efter hand så blev det varpspön även för tafs och trekroksfisket, så det tog bara ett par säsonger innan skryllan var tömd på alla vanliga pimpelspön.

När man sedan åker med landslaget till Bulgarien på mormyska-VM och får se att det i stort sett bara är Sverige och vårt grannland Norge som fiskar med varpspön, och alla de andra nationerna fiskar med balalaikaspön så börjar man fundera.

Haha, hur kan de ligga så långt efter i materielutvecklingen…… eller ?

Nja. så är det nog inte, de vet nog precis vad ett varpspö är, men frågan är ju varför fiskar de ändå med balalaikor ?

Det måste ju tydligen finnas någon nackdel med att varpa upp linan, möjligen så kan det ju vara att linan blir tvinnad, eller små veck när den lindas över pinnarna så den lilla myskan sträcker linan dåligt, eller är det själva känslan i fisket som inte blir lika ?

Den funderingen tog jag med mig hem och kan inte riktigt släppa, och bästa sättet att ta reda på det är väl att helt enkelt prova själv.

Så jag införskaffade mig några lätta och fina balalaikor och började träna på både tävling och privatfiske.

Naturligt vis så är det ju inte bara att börja med ett nytt fiskesätt och tro att det skall gå klockrent på en gång, så det blev en del trassel, knutar, öglor och en hel del svordomar, men skam den som ger sig.

Hur är det då med fördelar kontra nackdelar ?

Nackdelar, jodå de finns, särskilt med så tunna linor som kladdar fast i våta fingrar och fastnar i isklumpar, och eftersom man oftast måste kasta ifrån sig spöet i snön för att sträcka linan så blir man ju även kallare om fingrarna.

Men känslan att stå på knä framför ett hål med ett superlätt balalaikaspö med en för den lilla mormyskan perfekt avvägd nappindikator där man nästan kan se när fisken simmar förbi går knappt att beskriva.

Tror också att närheten och kontakten mellan spöet och mormyskan gör en bättre presentation av betet som i sin tur lättare attraherar fisken till hugg.

Kan det då vara fisket med balalaikaspö som gör att vi ligger en bit efter toppnationerna i mormyskafiske ?

Nej det är nog inte hela sanningen, men en del beror nog i alla fall på det, särskilt när det är svårt fiske som det oftast brukar vara på ett VM.

Det är nog så många andra faktorer som spelar in som t.ex. mäskning som nog är en väsentlig del, vad man mäskar med, hur man mäskar, och hur mycket.

I våra svenska oftast fiskrika och lättfiskade vatten så behöver vi nog inte vara så avancerade på mäsktekniken, utan vi slänger i något vi tror på och för det mesta funkar det.

Sammanfattningsvis så tror jag att i mina hemmavatten så lönar det sig för det mesta att fiska med varpspön, utom när det är riktigt trögt fiske för då är nog presentationen av betet och finliret en avgörande faktor.

Jag kommer absolut fortsätta träna med balalaikorna, för skulle jag få förmånen att åka på ett VM igen så kommer det att vara det som gäller i första hand, förutom att det är mer fördelaktigt så är det ett även roligt fiske.

Att stå på knä en hel 4-timmars tävling är kanske ingen hit i min ålder men lite ont i lederna och träningsvärk får man väl stå ut med när man har kul :)

Bara några funderingar som sagt !


Hoppas vi ses i Piteå till helgen.
// Lars Jansson



1 kommentar:

The Countryfisher sa...

Varför på knäna?
Jag har fiska med balalaika i 11 år och aldrig måttet sitta på knärna. Tvärt om har jag dom senare åren stått när jag fiskar med balalaika då jag använder myskor som är lite större och som man med fördel ska fiska från bottnen och 1,5 till 2 meter upp från bottenen. Specielt med trög fisk så kan fisken följa upp efter myskan och tar då gärna först när myskan har kommit en god bit upp från bottnen. Jag har studera abborre, sik och Mört med kamera på hur dom beter sig. När man släpper grejorna ned till bottnen följer dom efter och tittar på. I takt med att man drar upp så fyljer dom efter myskan, men tar inte. Det är först när myskan kommer så långt upp att dom verkar va rädd ljuset från isen att dom snabbt slår till och hugger. Sik som annars är mycket försiktig i bettet hugger till så att man tror det är en öring, eller harr som biter. på vissa dagar kan fisken följa med helt upp i hålet för den hugger, och det är inte fördi den står like under isen, men då den har fulgt efter grejorna hele vägen från bottnen.